Vi hade en uppgift att göra ett temaarbete inom de samhällsorienterande ämnena. Jag valde tema miljö och här är mitt arbete i sin helhet. Hoppas ni tycker om det! Om ni använder hela eller delar av det skriv gärna hur det gick i just din klass!
Tema: Miljö
Inledning
Hållbar utveckling är något alla måste bidra till för att det ska fungera. Jag vill att eleverna ska förstå att de redan nu i sitt vardagliga liv kan bidra till den hållbara utvecklingen. Detta tema behandlar den ekologiska delen av hållbar utveckling. Jag anser att miljö är något som bör lyftas tidigt i grundskolan men för detta tema krävs att läs- och skrivinlärningen kommit igång ordentligt och därför är lektionsserien ämnas för en årskurs två. Håll Sverige rent är en organisation som bland annat tar fram pedagogiskt material om miljö. På följande länk finns mycket användbart material för lärare: http://www.hsr.se/det-har-gor-vi/skola-forskola/pedagogiskt-material
Kopplingar till kursplanerna
I huvudsak är det kursplanen för geografi som temat innefattar. I kursplanen för geografi är en del av syftet att eleverna ska utveckla kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. Vidare pekar det centrala innehållet på att det är miljöfrågor utifrån elevens vardag som ska lyftas fram i undervisningen. Kunskapskravet som eleverna ska uppnå är att kunna beskriva olika handlingar i vardagen och deras påverkan på miljön samt ge förslag på hur de kan bidra till en hållbar utveckling. Detta är även starkt kopplat till syftestexten för ämnet samhällskunskap som uttrycker att elever ska utveckla kunskap om hur individen och samhället påverkar varandra. Ovanstående är punkter som genomsyrar hela lektonsserien. Vissa lektioner stödjer även andra ämnen inom grundskolan och dessa kopplingar kommer att tas upp i beskrivningen av respektive lektion.
Utvärderingsbara mål
Eleverna ska kunna göra en korrekt sortering av minst tre material genom att de klistrar fast en bild på materialet under rätt rubrik ett papper.
Eleven ska också visa förståelse för begreppet återvinning genom att ge en godtagbar skriftlig beskrivning av vad återvinning innebär.
Efter avslutat tema ska eleverna kunna ge exempel på minst tre aktiviteter som förstör miljön och minst tre aktiviteter som förbättrar miljön genom en berättelse.
Arbetsgång
Under arbetets gång kommer Sälles skräpbok att användas som extramaterial till de elever som blir klara med uppgifterna innan lektionens slut.
http://www.hsr.se/skrapplockardagarna-i-skola-och-forskola/pedagogiskt-material
Lektion 1: Vilka sopor!
Lektionen inleds med att eleverna får frågeställningen: Om ingen tog hand om våra sopor hur skulle världen se ut då? De får rita sina hypoteser. Syftet är att väcka en tanke om sophantering. Eleverna får vidare prata om sina bilder i helklass. Detta för att elever ska få förståelse för att alla kan ha olika tankar, idéer och uppfattningar. Läraren högläser ur boken: Välkommen till Tippen av Anna Bengtson och Anneli Jordhal. Vi pratar utifrån boken om vilka material som kan återvinnas. Sedan får eleverna en enskild uppgift med hjälp av Mumins skräpmemory http://www.hsr.se/skrapplockardagarna-i-skola-och-forskola/pedagogiskt-material. Alla elever får 5 bilder var och alla rubriker. De ska sedan sortera dessa bilder under rätt rubrik genom att klistra fast det på ett papper och skapa en skräpplansch. Genom att eleverna i denna uppgift ska sortera efter givna kriterier så sker matematisk begreppsutveckling. Att eleverna får göra detta på papper och inte genom att lägga i fysiska kärl med fysiskt material är för att uppgiften då kan utföras av alla elever samtidigt. I klassrummet kommer alltid finnas sorteringskärl vilket medför att eleverna ändå kommer att få sopsortera på riktigt. Lektionen avslutas med att vi kollar på en kort film om återvinning av papper https://www.youtube.com/watch?v=p8tSAwVSFWo
Detta för att eleverna ska få en liten uppfattning om vad som händer med det som sorteras och som en röd tråd till nästkommande lektion som handlar om återvinning.
Lektion 2: Skapa med skräp
Lektionen inleds med att eleverna får frågan: Vad betyder återvinning? Frågan används för att eleverna ska tänka på ordet och dess betydelse. Eleverna får först tänka själva sedan prata med en kamrat och sist i helklass. Detta för att alla ska få tid att tänka själv och pröva sina tankar innan de lyfts i helklass. Vi ska komma fram till att det är när något gammalt görs till något nytt. Eleverna introduceras sedan till uppgiften som går ut på att skapa något nytt av något gammalt. Syftet är att eleverna verkligen ska förstå innebörden av återvinning genom att själva genomföra processen. Som inspiration tittar vi på ett par DIY-filmer som visar hur gammalt kan bli nytt (se bilaga 1). Här får fantasin flöda fritt. Lektionen avslutas med att eleverna får fylla i en stencil om sin återvinningsprodukt (se bilaga 2).
Lektion 3: Grupparbete
Lektionen inleds med frågan: Vad är en miljöbov? Med syfte att väcka intresse och spänning. Sin hypotes får eleverna rita och skriva. De får rita för att karaktären de skapar kan användas under lektion 5. Diskussionen tas upp i helklass. En miljöbov kan exempelvis vara någon som duschar länge och meningen är att områden som vatten, bensin, el, mat mm ska lyftas fram. Utifrån dessa områden delas eleverna in i arbetsgrupper. De ska arbeta i grupper för att kunna ta stöd av varandra. Gruppens uppgift är att ta reda på vad eleverna själva skulle kunna göra inom dessa områden för att bidra till en bättre miljö. Läraren kopierar upp lämpliga texter till de olika grupperna, exempelvis ur Lilla klimatboken av Niclas Malmberg. Eleverna får i uppdrag att enskilt plocka ut det som är viktigt för deras eget område. Till hjälp har de en markeringspenna. Detta är en typ av språklig strategi för att minnas och lära vilket är något eleverna enligt kursplanen i Svenska ska utveckla. Efter detta får elevgrupperna börja arbeta med uppgiften. Lektionen kommer inte ha en tydlig avslutning då arbetet fortsätter nästa lektion. Ett möjligt inslag denna lektion skulle vara att kolla på filmen Göra skillnad dock måste filmen beställas vilket medför att jag enbart sett trailern och kan därför inte bedöma filmen i sin helhet. Men den verkar ge information om olika sätt att agera miljövänligt vilket är et bra komplement till läsningen. https://www.youtube.com/watch?v=N7qToIkTQ4U
Lektion 4: IT-lektionen
Lektionen inleds med att eleverna får veta att de ska redovisa sina miljötips antingen genom film eller bildspel. Detta för att film eller bild ger en visuell bild av hur miljötipsen utförs och fungerar då som stöd till elevernas redovisning. Här får eleverna öva på att använda bilder som hjälpmedel som kan användas för att stödja presentationer som är ett centralt innehåll i kursplanen för Svenska. Eleverna får arbeta fritt och läraren stöttar där det behövs. Lektionen avslutas med att eleverna gör en utvärdering för att få syn på vad de lärt sig genom projektet hittills (bilaga 3).
Lektion 5: Berättelsen om Miljöboven
Sista lektionen inleds med gruppernas redovisning. Efter varje grupps redovisning tillfrågas övriga klassen om de har något förslag på andra miljötips som handlar om området. Detta för att eleverna ska få ännu mer information. När alla grupper redovisat får eleverna en individuell uppgift. De ska skriva Berättelsen om miljöboven. Detta för att skrivande i berättande form ger utrymme för fantasi och kan uppmuntra elevers skrivande. Berättelsen ska innehålla minst tre sätt som man kan vara miljöbov på och minst tre sätt som miljön skulle kunna förbättras. Här stödjs en del av syftet i kursplanen för Svenska som handlar om att elever i mötet med olika typer av texter ska utveckla förståelse för omvärlden. Det är genom denna berättelse som temat knyts ihop och eleverna har möjlighet att använda all den kunskap de utvecklat från lektion ett till och med lektion fem. Lektionen avslutas med att eleverna muntligt får säga en sak om vad de tyckt om temat.
Bedömning
Det underlag som används för att kontrollera om eleverna uppfyllt de utvärderingsbara målen är: sorteringen av skräpplanschen, stencilen om återvinningsprodukten och berättelsen om miljöboven.
Matris 1: Skräpplanschen
| Uppnår ej målet | Eleven sorterar fler än 2 bilder på ett felaktigt sätt. |
| Uppnår målet | Eleven sorterar minst 3 bilder på ett korrekt sätt |
| Överträffar målet | Eleven sorterar alla bilder på ett korrekt sätt |
Matris 2: Återvinningsprodukt
| Uppnår ej målet | Eleven har missuppfattning om vad återvinning är |
| Uppnår målet | Eleven har skrivit en godtagbar förklaring av begreppet återvinning |
| Överträffar målet | Eleven har skrivit en genomtänkt förklaring av begreppet återvinning |
Matris 3: Berättelsen om miljöboven
| Uppnår ej målet | Eleven har nämnt mindre än 3 sätt att förstöra miljön på eller mindre än 3 sätt att hjälpa miljön på. |
| Uppnår målet | Eleven har nämnt minst 3 sätt att förstöra miljön på och minst 3 sätt att hjälpa miljön på. |
| Överträffar målet | Eleven har nämnt mer än 3 sätt att förstöra miljön på och/eller mer än 3 sätt att hjälpa miljön på. |
Ovanstående matriser är ämnade att användas vid bedömning. Alla uppgifter som matriserna syftar på har eleverna gjort individuellt och därför kan individuell bedömning ske. Alla matriser används i summativt syfte men kan även användas i formativt syfte. Framför allt matris ett och två som kan användas efter den första respektive andra lektionen och vara ett stöd i formandet av kommande lektioner. Matris tre ska användas efter temats sista lektion och fungerar därför främst som ett summativt bedömningsunderlag men vid upptäckande av eventuella brister kan läraren ändå använda den i formativt syfte och planera ytterligare lektioner om det behövs eller om eleverna inte hunnit skriva klart sin berättelse. Att det inte finns en bedömningsmatris för lektion tre och fyra handlar om att dessa lektioner syftar till att skapa förutsättningar för att eleverna ska kunna skriva berättelsen om miljöboven. En formativ bedömning kommer ändå att ske genom utvärderingen (bilaga 3) där läraren kan få information om någon grupp eller några individer känner att de inte kan eller att de behöver/vill veta mer om något.
Förslag på DIY (Do It Yourself)-filmer
Eftersom man inte kan se alla så kan man plocka det som känns bäst lämpade för elevgruppen.
Saker av toarullar
Grundmaterial: Toarullar
https://www.youtube.com/watch?v=RvP7vB9GotY
Bokmärken
Grundmaterial: Papper, kartong, gem och tyg
https://www.youtube.com/watch?v=ezT_rq0Mshg
ljuslykta
Grundmaterial: Glasburk
https://www.youtube.com/watch?v=19t0F4IaBDQ
Racerbil
Grundmaterial: Toarulle
https://www.youtube.com/watch?v=HiXwwVPKYEg
Nyckelpigor
Grundmaterial: Plastflaskor
https://www.youtube.com/watch?v=N3Xo50640BA
Grisar
Grundmaterial: Plastflaskor
https://www.youtube.com/watch?v=SHGVjg59zhU
Pennfodral
Grundmaterial: Pappersrulle
https://www.youtube.com/watch?v=yD_zEM3QqDg